Glädjens dag blev sorgens dag…

Hej allihopa!

Idag skulle vara en glädjens dag i denna familjen för idag var det faktiskt 15 år sedan min älskade Magnus och jag sa JA till varandra i kyrkan!

Sedan dess har det runnit mkt vatten under broarna och jag kan se tillbaka på 15 år av kärlek, lycka, svårigheter, barnafödande, styrka, gemenskap och faktiskt en enorm känsla av samhörighet när man tar sig igenom svåra olyckor tillsammans!

Det skulle vi fira idag, hela familjen!

Tyvärr så började dagen inte så bra för jag var mkt orolig för Fia som hoppat rundor hela natten och krafsat, bökat och haft sig men utan att det kommit några babysar. Jag har haft en oro i kroppen som jag inte riktigt kunnat förklara men idag så ringde jag min underbara vet. Carin för att lufta min oro och se om hon hade några lugnande ord.

Fia var idag på dag 65 och borde kommit igång. Carin bad mig komma in omgående eftersom hon har lärt sig att när jag blir orolig så är det någonting på g.

Mycket riktigt. Mina farhågor när jag inte kunde känna några fosterrörelser stämde.

Det blev ett akut kejsarsnitt och lilla Fia fick två tikar som tyvärr var döda. Man blir helt tom av sorg! Fia var trött och medtagen och jag körde hem henne till Annika och Matthias för att vila. Hon skulle inte behöva komma hem till oss där det fanns valpar osv då hennes kropp fortfarande trodde sig vara dräktig. Hormonerna spelar henne ett spratt.

Som sagt sorgen och ilskan över ett så abrupt avslut känns i hela kroppen. Jag kommer aldrig att vänja mig vid att förlora babysarna!

Ni får ursäkta om jag inte orkar lägga in alla bilder idag jag får se hur jag gör lite senare inatt. 

Var rädda om er därute!

Magnus, jag älskar dig så mkt! Tack för att du finns!

Kommentera